Historik: Art i familjen fältsparvar som häckar i öppen terräng i stora delar av Europa. Förekom tidigare på odlade fält i större delen av Sverige, men har sedan 1940-talet minskat mycket kraftigt. Ortolansparven var en av de fågelarter som drabbades hårdast av biociderna, men även andra decimerande faktorer torde ha inverkat. Det finns även kända häckningar från våra trakter, och har bland annat häckat vid Hagrida, Askeryd i Aneby kommun åren 1955-62. Trivs bäst på större slätter med spridda träd, dungar och alléer. I norra delen av landet ses den bäst mitt i de glesa byarnas bebyggelse. Kommer åter till Sverige i första hälften av maj månad från sina vinterkvarter norr om ekvatorn i Afrika. Är således en äkta svensk sommarfågel.  

Fältkännetecken: Liknar gulsparven på håll men är något mindre och ger ett smäckrare intryck. Huvudet är vackert färgat i grått medan buken är ljust rödbrun. Karakteristiskt för arten är den grå krävan och den rödbruna undergumpen. Hakan är gul liksom den svavelgula ögonringen. Honan är mindre klar i färgerna och är svagt streckad över bröstet.  Sträcker nattetid och kan då i stilla, gärna något disiga nätter ljuda högt uppifrån luften ett kort behagligt zie ofta följt efter några sekunder av ett mycket kort ty. Detta upprepas 2-3 gånger medan ortolansparven är inom hörhåll. Sydsträcket pågår under augusti och i början av september.  

Skådartips: Föredrar ofta torr och öppen mark. Man hittar ortolansparven mestadels på marken där den söker föda, främst på torra och korta betade gräsytor. Är skygg och vaksam i sitt uppträdande. För Aneby kommuns vidkommande är området runt pumpstation den lokal som härbärgerat flest individer. Fokusera spaningarna till ledningar, busktoppar, traktorvägar och torra gräspartier. Ortolansparven uppträder alltid i låga antal, och ofta endast 1-3 observationer/år. Månadsfördelningen visar en klar dominans för augusti/september när höststräcket har påbörjats.  

Nu är sensommarens tid här, så glöm ej att ha ortolansparv i åtanke när du är ute i fält och skådar i lämpliga biotoper enligt ovan.  

                                      Roland Lundgren