Foto: Peter Hörenius
 

Äntligen helg!  Den här tiden på året blir det inte mycket skådning i veckorna (om man inte är lokförare) vilket gör att man är ganska sugen när helgen kommer. Efter lite telefonkonferens bestämde Björn Karlsson och jag att vi skulle träffas vid Torsberg. Björn (som är lokförare) hade noterat lite småfågel på fälten söder om gården i veckan. Snösparv och hämpling hade setts men det var vinterhämpling som hägrade eftersom Björn inte hade den på kommunårslistan. Torsberg ingår i vårt favoritområde söder om Eksjö som består av en mosaik av öppen odlad bygd med åkerholmar, insprängda sjöar och åsystem. Området direkt söder om Torsbergs gård består i första hand av öppen odlad bygd där vi sett bl.a. Kejsarörn, Brunglada, jaktfalk, aftonfalk, fjällpipare, berglärka, korttålärka. M.a.o. en mycket potent höglandslokal.

November är dock inte tid på året när man förväntar sig några högoddsare utan i första hand njuter av de få fåglar som finns kvar. Jag var först på plats, klockan hade hunnit passera 09:00  och under tiden jag inväntade Björn kikarspanade jag lite. I svackan söder om vägen observerade jag en mindre flock brunsiskor tillsammans med lite annan småfågel. Utmed diket i områdets lågpunkt hade det under året varit så blött att bonden fått lämna vissa partier där ogräset istället fått frodas fritt och nu var till glädje för fröätarna.

Foto: Håkan Sterner
 

När Björn anlände bestämde vi oss för att börja där. Tyvärr hade siskorna hunnit försvinna men en och annan gulsparv, grönfink och steglits fanns kvar. Vi rörde oss runt i området en stund men drog oss därefter tillbaka mot vägen. Var det inte en siska som flög ner i diket? undrade Björn. Helt rätt, en gråsiska lyfte då vi gick framåt på var sin sida av diket. När vi endast har ett 20-tal meter kvar till vägen lyfter ytterligare en fågel ur diket. Jag hinner uppfatta ett kort ”tsick” innan den dök ner i dikeskanten igen. Både Björn och jag hann också uppfatta att det rörde sig om en sparv och vi lade särskilt märke till fågels roströda kinder innan den försvann ner i gräset. Innan vi fick se den på nytt flög den, till vår stora förtvivlan ljudlöst iväg, rakt in i solen, så vi visste inte om den drog vidare eller landade i området. Kombinationen ”tick”-sparv och rödbrun kind gjorde att vi var helt säkra på att det rörde sig om en dvärgsparv, men vi ville se den bättre innan vi ”pep” ut den. Vi chansade på att den landat och efter en stunds eftersök i ogräsområdet stötte vi åter fågeln som flög upp och satte sig mycket fint exponerad en längre stund, bara ett 10-tal meter framför oss då den också lät höra sitt typiska tsick-lock. Björn hade kameran i högsta hugg och om jag inte missminner yttrade jag något i stil med att ”plåta för f..”.  Den flög därefter åter iväg och vi tappade den ur sikte.

Vi lämnade området eftersom vi förväntade att fler skådare ville se fågeln. Jag visste att arten inte setts vid så många tillfällen i länet och var därför övertygad om att många ville fylla luckan på Smålandslistan. Att det var den första dragbara i Småland visste jag inte då. Till min förvåning dröjde det säkert en halvtimme innan någon hörde av sig! Det var Mats Thorin som hade tagit ner sina fångstnät i Aneby och försynt undrade om det var meningsfullt att komma, vilket jag naturligtvis tyckte.  I skrivande stund, 17 dagar efter upptäckten, är dvärgsparven kvar på samma plats och har säkert setts av minst hundratalet skådare från främst Småland men även från andra delar av landet.

Fyndet är det tredje godkända fyndet i Småland. De två tidigare är: 1 ex (1K) ringmärkt  Fredriksbergs soptipp, Oskarshamn 10 sept. 1990 och en kort obs av 1 ex Svaneholms ängar 17 sept. 2003.

Vägbeskrivning: Rv 32, 7 km söder Eksjö. Sväng öster mot Ryningsholm/Höreda. Kör förbi första stora gården efter knappt 1 km och vidare ytterligare ca 1 km förbi åbro med sjö på vänster sida. Efter bron, några svängar (knappt 500 meter) i öppet landskap förbi stor åkerholme på vägens sydöstra sida. När du passerat den ser du gården Torsberg ca 500 meter framåt med öppet landskap på båda sidor. Fågel brukar hålla till i ogräset utmed diket som löper mot sydost, vinkelrätt mot vägen. Vanligen vistas den på marken i ogräset ca 100 meter från vägen.

Håkan Sterner