Lite historik
 I min första förteckning över Sverige fåglar från slutet av 60-talet framgick att den rödstrupig piplärkan  rastade sällsynt under flyttningen under höst och vår i södra Sverige.  Den hade setts i de flesta landskap, men var inte med säkerhet sedd i Småland!!  Sannolikt var den mycket förbisedd p.g.a. att lätet var dåligt känt.
Efter ett antal höstexkursioner till Falsterbo under tidigt 70-tal, fick vi "höglandsskådare" kläm på lätet och genast kom antalet observationer att skjuta i höjden. I Eksjö är arten noterats årlig sedan mitten av 70-talet. En titt i kommunlistorna i Aneby resp. Tranås visar att arten även där ses regelbundet, framför allt på hösten.

Var och när letar man?
Det är ingen tillfällighet att rödstrupig piplärka är månads fågel i september. Artens höstflyttning infaller normalt med sin topp i mitten av september. Enstaka fynd finns från slutet av augusti och början av oktober.
I Eksjö förekommer arten på hösten mycket ofta på stubbåkrar. I Bredestads- dalen  ses arten också ofta på de fält som i augusti varit högaktuella för dubbelbeckasiner och inte minst för korttålärkan. Dessa fält har mera karaktären av gammal sjöbotten med kort gräs. Det  kan också vara värt att leta vid sjöstränder i öppet landskap .Arten kan trycka rätt så hårt varför det kan vara lönt att gå några vändor på stubbåkern eller fältet där man letar.
Under våren är arten betydligt sparsammare med en topp runt den 15 maj och rastbiotopen något annorlunda eftersom stubbåkrarna saknas. Vårfynden görs ofta på betydligt blötare lokaler än på hösten, blöta ängar och fält samt sjöstränder.  

Fältkännetecken:
Som jag nämnde ovan, så är det i första hand lätet man får lita till. Ett fint, utdraget, något strävt  "psiiiih", väl skilt från ängspiplärka. Lätet yttras näst intill alltid några sekunder efter uppfloget när man stöter den. Trädpiplärkans läte är också utdraget men betydligt strävare.
Om man skulle ha tur att få se den på marken, är första intrycket att den är mycket kontrastrikt tecknad, mer lik en trädpiplärka än ängspiplärka, Övergumpen är till skillnad från de andra piplärkorna streckad och ryggteckning består av ömsom distinkta mörka ränder i kontrast till nästan vita ränder på brun botten till skillnad från ängspiplärka som är mer olivfärgad.. Vissa adulta individer har en hel del rött kvar på bröst och hals även i vinterdräkten, vilket då avslöjar arten. Ungfåglar i första höstdräkt har däremot inget rött. 
På våren är den lättbestämd då bröstet och ibland hela ansiktet är varmt tegelfärgat. 

Tips
Välj ut en stor stubbåker någon gång mellan 10 och 15 september. Gå med 20 meters lucka och rödstrupiga piplärkan kan med stor säkerhet noteras.
Inga garantier kan dock lämnas. 

                                      Håkan Sterner